I LIPT-frågeformuläret ställs inte frågor om någon känner sig mobbad eller inte. Istället frågas efter en rad fakta som därefter, i den statistiska bearbetningen, ger upplysningar om, huruvida mobbing förekommit eller inte. Men dessa handlingar i sig får inte automatiskt anses som mobbinghandlingar. Många av de 45 handlingarna förekommer normalt i normal kommunikation. De ändrar sin karaktär inom ramen för en mobbingmiljö. Först när de härvid används mycket ofta och under lång tid och får en fientlig riktning, blir de till mobbinghandlingar.

Vid intervjuundersökningen 1982 av cirka 300 respondenter kartlade jag 45 handlingar som förekom vid mobbingattacker. Det är utifrån förekomsten av dessa handlingar som man kan bedöma om mobbing förekommer eller inte. Denna möjlighet att kunna undersöka drabbade gav sig efter initiala undersökningar 1982 av ca 300 respondenter. Därvid fann vi 45 handlingar som förekom vid mobbingattacker. Det måste understrykas, att dessa handlingar tycks vara kulturbetingade och att man troligen måste förvänta sig andra typer av handlingar i andra kulturer. LIPT bygger på skandinaviska fynd.

De handlingar som jag fann i mina underökningarna kan indelas i fem grupper:

• Man manipulerar din möjlighet att kommunicera (överordnade förhindra dig att tala; man tilltalar dig inte; man attackerar dig verbalt; du får verbala hot etc.).
• Man manipulerar dina möjligheter att upprätthålla sociala kontakter (man fryser ut dig; kollegor förbjuds att tala med dig; du isoleras; du placeras i ett arbetsrum långt borta från alla andra anställda etc.).
• Man förstör ditt goda rykte (man skvallrar om dig; man hånar dig; man gör sig lustig över ett handikapp som du har, man imiterar dig för att håna dig; man trakasserar dig för din etniska bakgrundd etc.).
• Man manipulerar din arbetssituation (du blir avstängd från ditt arbete; du får meningslösa arbetsuppgifter; man försvårar utförandet av dina arbetsuppgifter etc.).
• Man attackerar din fysiska hälsa (man ger dig farliga arbetsuppgifter; man hotar dig fysiskt, du blir sexuellt trakasserad etc.).

Den kompletta listan över handlingarna finns publicerad som LIPT-frågeformuläret.

Denna statistiska metod för datainsamling testades dels i Sverige och Norge i mitten av 1980-talet och i Tyskland och Österrike av tyska forskare tio år senare (Niedl, 1995 och Zapf et al., 1996). Dessa undersökningar visar sinsemellan mycket god överensstämmelse vid kontroll med avancerad statistik. Jag anser emellertid att man måste testa LIPT-formuläret i varje kultur där den skall komma till användning. Det är tämligen osannolikt att befolkningarna i medelhavsländer skulle mobba varandra med exakt samma åtgärder som man gör i Skandinavien. Både Niedl (i Österrike) och Zapf (i Tyskland) fann tydliga tecken att så kunde vara fallet.

Under inga förhållanden får man betrakta listan över handlingarna som en lista över "mobbing"handlingar, som jag redan påpekat. Handlingarna blir till mobbing genom att de används i trakasserande syfte mycket ofta och under mycket lång tid. Många av dessa handlingar kan ingå, som sagt, som normala umgängesformer utan negativa psykiska effekter, men de kan bli psykiskt mycket belastande om man blir frekvent och långvarigt utsatta för dem. Se definitionen av mobbing.

Ett steg bak

Nästa textfil