Mobbing som vetenskapligt koncept bygger på arbetspsykologiska och stressmedicinska teorier. Mobbing beskrivs som en process i olika faser och i de enskilda faserna kan man bygga på ytterligare vetenskapliga teorier som förklaringar. Den första fasen i förloppet (se fasbeskrivningen i file 12220s), uppkomsten av en vanlig konflikt på arbetsplatsen, ser jag från forskningssynpunkt som hittills mycket bristfälligt studerad. De nya och fruktbara ansatser är genomgående influerade av feministisk organisationsforskning, t. ex. Gust, Moitz & Peter (1992).

För förståelsen av den andra fasen, när konflikten eskalerar och när man stundom kan observera rent kriminella inslag, föredrar jag socialpsykologiska teorier. Jag anser att gruppdynamiska teorier och personlighetsteorier härvidlag har bristfälliga eller inga förklaringsvärden. Egna teoretiska tolkningar återfinns i en rad av mina arbeten (t. ex. Leymann, 1992a eller också Leymann 1993b). De där föreslagna socialpsykologiska teorierna handlar om stigmatisering (t. ex. Jones et al., 1984). Ytterligare förklaringsvärde har de teorier som behandlar copingbeteende och copingresourcer. Även psykologiska och biologiska stressteorier kan rekommenderas.

Avseende den tredje fasen bör man leta sig fram till organisationsteorier kring management men även till juridiska förklaringar. Man möter i denna fas förbryllande exposition från makt och maktövergrepp. Maktteorier från politologin (vetenskapen om politiska processer) erbjuder mycket goda insikter och (Leymann, 1992b; Bachrach & Baratz, 1962; Gaventa, 1987; Lukes, 1974; Parenti, 1970; Petersson, 1987). Maktteoretiska koncept som internationellt används i huvudsak för studier av maktförlopp på statliga och internationella beslutsområden är därför av stort intresse (Leymann, 1992a). Men de kan givetvis även användas för studium av aktörernas maktutspel på arbetsställena. Detta gäller speciellt för storföretag, offentliga arbetsgivare (speciellt när politiker agerar som arbetsgivare) och för arbetsplatser i internationella ideella organisationer.

För förståelsen av förloppets fjärde och femte fas krävs kunskap om professionella gruppers beteenden, speciellt de yrkesutövare som utarbetar patienters diagnoser och anamneser. Detta gäller också för byråkratiskt beteende, t. ex. inom försäkringsväsendet. Jag känner inte till att det finns forskning avseende den senaste gruppen.

Ett steg bak

Nästa textfil