Mobbing är ett tämligen nytt ord som inte ens finns i denna betydelse på engelska språket. Den först som använde ordet vetenskapligt var etologen Konrad Lorenz som därmed beskrev djurs beteende. Han avsåg därmed attacker i flock från mindre djur med ett enstaka större djur av helt annan art (Lorenz, 1991). Senare övertogs detta uttryckssätt av en svensk läkare som på 1960-talet började intressera sig för barns beteende på skolgården. Svåra och långvariga attacker från några få barn mot ett enskilt, ofta svagare barn, kallade han ãmobbingÒ (Heinemann, 1972). Sedan dess har forskningen kring barns mobbing blivit omfattande i många länder jorden runt. Den mest kände forskaren härvidlag är Dan Olweus (t. ex. 1993).

Jag följde denna tradition och använde samma ord mobbing när jag 1981 upptäckte att detta fenomen även fanns bland vuxna på deras arbetsplatser. Jag avstod avsiktligen från det engelska ordet ãbullyingÒ (som vid den tidpunkt användes i England för detta beteende bland skolbarn). Orsaken var att begreppet bullying enligt aktuella ordböcker omfattar även fysiska angrepp och inte bara psykisk terrorisering av en medmänniska. Inom arbetslivet är fysiska övergrepp vid mobbing extremt sällsynta, själv har jag aldrig kunnat studera ett sådant fall. Mobbing i arbetslivet kan däremot ofta omfatta mycket subtila former av attacker med svåra psykiska verkningar. Jag föreslår därför att man skall använda sig - på engelska - av begreppet ãbullyingÒ när det gäller mobbing i skolor och ãmobbingÒ då det rör förhållanden i arbetslivet. Dessutom bör författare upplysa sina läsare om att olika begrepp existerar. Detta som en vänlig service för att läsaren skall kunna leta i databanker efter mer information, eftersom information kan vara lagrat på endera av begreppen.

Historiskt finns de första vetenskapliga beskrivningar av handlingar som idag benämns som mobbing i boken ãThe harassed worker (Brodsky, 1976). Dessvärre var Brosky alrig intresserad av en närmare analys av detta fenomen, i stället beskrivs en vid variation av arbetsmiljöproblem under begreppet ãharassmentÒ, såsom arbetsolyckor, fysiologiska stressreaktioner, utmattning från långa arbetspass, mentala reaktioner på monotona arbetsuppgifter, samt även konflikttyper som vi idag kallar mobbing. Bredden av forskningsproblemen i denna bok skulle idag erfordra beteckningen ãstressforskningÒ i största allmänhet. På grund av den mycket bristfälliga differentieringen mellan olika typer av arbetsmiljöproblem hade boken på sin tid ingen som helst effekt på arbetsmiljödebatten. Den svenska mobbingforskningen i början av 1980-talet skedde utan vetskap om denna boks existens. Orsaken till att den svenska forskningen började studera olika fenomen i arbetslivet, var istället att politikerna stiftade nya arbetsmiljölagar under 1976. Instiftandet av en arbetsmiljöfond gav därefter också de ekonomiska möjligheterna för att starta omfattande forskningsprojekt kring psykosociala problem såsom mobbing, på arbetsplatserna.

Ett steg bak

Nästa textfil